Älvsborg FF - Kullavik/Särö 2 - 2 (2-1)
Då var det dags för sista bokade träningsmatchen innan serien startar. Inför matchen var det lite återbud, skavanker samt lite rossligt i truppen. Oavsett detta så var det riktigt skönt med match efter finalförlusten senast. Riktigt kul efter 41 år i fotbollens tjänst att stöta på en fotbollsplan man aldrig hade varit vid tidigare, Maleviks IP var namnet. Dagen bjöd på västkustsgrått väder med ett par ynka plusgrader.
Laget: Malte, Marcus, Mommers, Edwin, Anton, Olsson, Hampus, Öberg, Emil, Raphael, Sebban och vid sidan Mahdi och Filip
Inför matchen pratade vi om att verkligen våga spela vårt spel och "skita" i resultatet på tavlan. Vi skulle vårda boll och nyttja våra kanter.
1:a halvlek
Oj vilken start. Det var mer eller mindre ett lag på plan under matchen första 25 minuter. Det var nästan som om vi var 22 man inne i Kullaviks straffområde. Men trots detta sjukt stora övertag så kom det aldrig några superlägen utan vi kom till en uppsjö av halvchanser och självklart stor kred till Kullavik som slet som djur i försvarsspelet. På en hörna efter 15 minuter kommer så äntligen 1-0. Det är en hörna från Sebban som går över allt och alla och i sin iver att rensa bollen skickar Kullvikspelaren in den i eget mål. Efter detta fortsatte vi och Öberg satte bollen i stolpen. Ur en icke situation får Kullavik en frispark efter att vi gjort alla tänkbara fel... en snygg variant senare står det 1-1. Absolut inte välförtjänt men bollen é rund. Efter detta tar Kullavik över och vi tappar det mesta av vad som var bra och då återstod det bara en uppsjö av felbeslut men trots detta hade Kullavik inte ett skott på mål. Vi tar tag i spelet igen och på en fast situation gör Anton mål... trodde vi men domaren hittade något som ingen annan hittade och dömde tyvärr bort målet för hands. I halvlekens sista minut får vi en frispark som Rafa gör 2-1 på efter att först skickat bollen i ribban för att sen skicka in bollen. Halvleken slutar 2-1 vilket sett till matchbilden var på tok för lite men det handlar om att gör det lilla sista också...
I paus var det en del beröm för starten men sen även en del kritik på sättet vi hela tiden lämpar över ansvaret till någon annan. Vidare så är vi sjukt omständliga och kladdar så otroligt mycket på bollen. Vår ödmjukhet försvann totalt och vi trodde att vi var så otroligt mycket bättre än Kullavik och vips så gav vi bort initiativet. Vi lovade oss bättring och verkligen sätta VÅRT spel i andra.
2:a halvlek
Tyvärr blev det inte alls som vi önskade. Det blev en riktigt medioker halvlek från båda lagen. Kullavik spelade konsekvent långt på sin snabba spjutspets som inte oroade något nämnvärt. Malte räddar Kullaviks enda spelavslut på hela matchen med att tippa den till hörna. En hörna som vi fullständigt tappar markeringen på och 2-2 var ett faktum, snyggt får man tillägga. För att då beskriva vår övriga 39 minuter så är det en odyssé i felbeslut och en oskärpa som vi inte har sett maken till tidigare. Vi var hungrigare, starkare, rappare kort sagt nästan allt var vi bättre på men Kullavik var 7 resor smartare i allt på planen och på så sätt redde de ut alla chanser som vi vaskade fram och i ärlighetens namn så var de inte så många... Halvleken slutar 0-1... rättvist? Nä men man kan inte tro att ett lag inte skall få chansen att skapa ett mål... Kullavik lyckas med konststycket att gör 2mål fasta situationer och hade 0 målchanser... Vi lyckas med vårt konststycke att göra 2 mål på fasta situationer och bränna ca 10 chanser...
Summerat: En havldassig tillställning där jag tycker att vi gör alldeles för mycket misstag över hela planen. Vi har förbaskat svårt att sätta våra passningar idag och det var ytterst få gånger vi hade 4 passningar inom laget. Nä de sista 55 glömmer vi och hoppas att ett taskigt generalrep blir till en lyckad premiär den 12:e april mot Utbynäs.
Målskyttar: Raphael Akendo 1st och självmål (Sebban vid hörnan)
Matchens stjärnor:
1:a stjärnan: Edwin Lang (Spelar med stort lugn och med pondus)
2:a stjärnan: Marcus Collstedt (var en gigant på sin kant)
3:e stjärnan: Alexander Olsson (kämpade sin vana trogen och försökte!)
Vid referatet
Anders