Då var det dags att ta en liten söndagsutflykt till Heden för att spana in Påvelunds Boys.
Påvelunds Boys är ett nystartat korpengäng där stommen i laget är välkända ansikten för oss alla. Där finns Marcus Dunnington, Sven Bagge, Viggo Kovats, Jacob Rydberg, Edvin Lenart, Valdemar Hemberg, John Åhman, Tristan Heinz som alla har ett förflutet i ÄFF P02.
Självklart känns det lite konstig att som tränare se alla dessa lira som la av så sent som för några månader sedan men ändå fantastiskt kul att se att de håller sporten och gemenskapen vid liv!
Borta är det där yttersta "allvaret" och det är mer klackspark och skratt än taktik. Självklart finns fortfarande vinnarinstinkten och besvikelsen när det inte blir som man hade tänkt sig.
Påvelunds Boys har haft en motig inledning med idel förluster och 0 gjorda mål och en uppsjö av insläppta, men idag gällde det då laget som var näst sämst stod för motståndet och idag hade man lånat in Filip som coach skulle detta vara en del av en framgång?. Vi var 5 minuter sena till matchen och då stod det redan 0-1 men spelet var jämnt, ett mindre lyckat uppspel gav dock 0-2 och knappt hade vi hämtat andan då 0-3 kom... frustrerat men ändå kämpade alla killar efter sin bästa förmåga.
I andra var det kattens lek med råttan och att det endast blev 3 mål till i baken kan tillskrivas dagens hjälte i målet i Påve Boys. Till slut handlade det egentligen om laget skulle få fira sitt första mål någonsin... Mackan hade en chans, Leo hade en också och med minuten kvar fick Tristan en superchans men tyvärr räddade målvakten med tåspetsen... dvs 0-6 och inget mål framåt.
Efter matchen var det mycket skratt och ett gött tjôt och killarna hoppade på vagnen hem mot de västra stadsdelarna.
// Lordemyr