Älvsborg FF - Reading Rage 1 - 0 (1-0)
Då var det tossda och normalt spelar vi inte Gothia denna dag för vi har åkt ur de andra åren. MEN inte detta året utan på seneftermiddagen i en underbar högsommarvärme skulle det bli match mot ett amerikanskt motstånd från Philadelphia eller 1 timmas körning väster ut till staden Reading. De var helt lyriska över vår stad och folket som bor här och vi svarade ödmjukt att vi är faktiskt såhär bra... ;) Inför matchen störs vi av en del avbräck och ett nytillkommet sådant är Hugo som är lite krasslig. Glädjande är att vi i ledarstaben är luttrade efter en vår av ständiga återbud... :)
Laget: Filip, Olsson, Elof, Johansson, Wass, Mommers, Martin, Lisnell, Lukas, Mahdi, Sebban och vid sidan Emil, Valle, Sven.
Inför matchen var det rätt hoppfullt i lägret. Det vi visste om motståndet var rätt lite men att det skulle vara överkomligt om vi presterade på normal nivå. I och med att truppen tunnas ut en del såhär efter 6 matcher är inget konstigt men det blir en hel del omdispositioner i startelvan. Oavsett detta så skulle vi spela vårt spel och låta motståndarna anpassa sig till oss.
1:a halvlek
Tja det var ingen dålig start utan vi tog tag i spelet och kände väl att det här skulle gå vägen. Inte blev vi mindre övertygade efter 2 minuter då Seb J slår en lång friskpark som deras målvakt gör en riktig "Jonny Puma" räddning på. Men sen körde vi ÄFF P02 style och glömde av hur vi skulle spela. Så det blev en väldans massa långbollar som jänkarna knoppade undan mest hela tiden. Inte att vi saknade chanser utan det fanns ett tjog av dem men inget resulterade i något. Det blev en förtvivlad kamp i medvinden och ju längre halvleken led så blev det fler och fler julgranar ute på plan, allmänt lite bleka i ansiktet. Med 1 sekund kvar av halvleken fick vi så en frispark 2 meter utanför boxen. Lisnell stegade fram och dundrade in 1-0... snyggt och väldigt befriande. Direkt efter blåste domaren av första halvlek som fullt rättvist slutade med ledning för oss om än i minsta laget kan jag tycka.
I paus var det dags att ta fram riset och rappa upp adepterna i enskild ställning. Vi hade som bekant fullständigt hittat på en egen variant av spelet. Nog att vi kunde lugna ner det men det var ju en snöboll som föll ner från himlen varje gång vi anföll (dvs vi spelade hööööga bollar). Ändring på det och högre tempo skulle göra skillnad.
2:a halvlek
Åh jämmer och elände... kan inte denna matchen ta slut någon gång?? Ooops nu var jag 29 minuter för långt fram i referatet. Denna halvleken började med att amerikanerna pressade mycket högre upp i banan och försökte att låsa fast spelet. Det var panik i butik ett gäng med gånger men vi redde ut det varje gång och någon gång med andan i halsgropen... Vi spelade bättre i denna halvleken och kunde hota ett gäng gånger på kanterna med fina pass in till toppforward, men idag ville bollen inte in i nät utan var det inte målvakt så var det tappert stridande motståndare som offrade allt. Våra vänner från amerikat saknade inte heller chanser och i ärlighetens namn var det en snyggt glidtacklande Elof som räddade oss från ett givet kvitteringsmål. Tillslut kunde så domaren blåsa av matchen och till vår glädje var vi vinnare.
Summerat: Tja nu är det vinna eller försvinna och vi kanske inte tar med oss så mycket från denna matchen utan lägger fokus på nästa som i skrivande stund är 1 timma och 49 minuter bort.
Målskyttar: Adam Lisnell 1st
Matchen stjärnor:
1:a stjärnan: Elof Hedin (vår mittbacksgeneral! Står stabilt när det blåser!)
2:a stjärnan: Sebastian Johansson (vid Elofs sida bildar vi en MUR)
3:e stjärnan: Lukas Abel (spring, spring, spring, spring, kämpa, kämpa)
Vid laptopen
The Lordmayer